Hur går
medlemsprövning till i en Bostadsrättsförening?

Då en överlåtelse av lägenheter sker i en förening uppkommer frågan om styrelsens prövning av köparens medlemskapsansökan. De bestämmelser som prövningen ska utgå från finns i bostadsrättslagen, föreningens stadgar och hyresnämndens praxis. Föreningens styrelse måste förhålla sig till dessa bestämmelser eftersom en styrelse riskerar att bli skadeståndsskyldig mot säljaren om styrelsen är vårdslös vid medlemskapsprövningen. Detta eftersom följden av en nekad medlemskapsprövning är att köpet av lägenheten återgår, men om detta inte sker på rätt grunder så kan en skada uppstå för säljaren. Den ersättning som styrelsen i sådana fall kan bli skyldig att utge beror på en rad omständigheter men utgångspunkten är att den utgörs av skillnaden mellan det avtalade priset för lägenheten och det pris som bostadsrätten säljs för när den överlåts senare.

Vad är viktigt att tänka på?

Föreningens styrelse måste tillse att de bestämmelser kring medlemskapsprövning som finns i föreningens stadgar är i enlighet med bestämmelserna i lagen. Om bestämmelserna i stadgarna inte är förenliga med lag riskerar föreningens styrelse att fatta felaktiga beslut. Medlemskapsprövning ska som utgångspunkt ske inom en månad från det att ansökan lämnades in till styrelsen, men i vissa fall kan både kortare och längre prövningstid förekomma.

Vilka krav för medlemskap kan ha betydelse?

Vanligt förekommande krav för medlemskap är bosättningskrav och redighetskrav. Därutöver regleras ofta frågor om juridiska personers medlemskap samt huruvida det är tillåtet med andelsägande.

Skälet till att det uppställs krav om permanent bosättande i lägenheten är för att förhindra spekulationsköp vilket avser den typen av köp då förvärvaren i första hand vill hyra ut lägenheten i andrahand eller blixtrenovera och sedan sälja återigen. För en bostadsrättsförening kan det vara bekymmersamt med lägenheter som bebos av andrahandshyresgäster som ofta växlas, varför det kan vara något som många vill undvika. När det kommer till redighetskrav tar de sin utgångspunkt i att den som förvärvar lägenheten ska kunna göra rätt för sig och inte ha någon historik av störningsprocesser i en tidigare bostadsrättsförening.

Finns det några krav för medlemskap som inte är godtagbara?

Ja, bland de icke godtagbara kraven återfinns de sju diskrimineringsgrunderna vilka är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder samt könsidentitet eller uttryck. Att neka medlemskap på någon av dessa grunder är alltså inte tillåtet. Därutöver kan nämnas att krav om viss förmögenhet eller medborgarskap inte heller är tillåtet.

När kan styrelsen neka inträde?

Om stadgarna innehåller en möjlighet att neka juridiska personer inträde så är det godtagbart skäl för att neka exempelvis bolag eller annan sammanslutning inträde. Styrelsen får även neka köpare medlemskap som förvärvat en andel i en bostadsrätt, om inte bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar eller sambor och om inte stadgarna tillåter ett delat ägande. En vanlig ägarstruktur är att föräldrar förvärvat bostadsrätten tillsammans med något barn som själv ska bo i lägenheten. Styrelsen har då möjlighet att neka tillstånd till ett sådant andelsförvärv, om inte stadgarna uttryckligen säger att det är tillåtet.

Vilket ansvar har styrelsen?

En styrelse ansvarar för att medlemskapsprövningen sker sakligt och korrekt. För det fall så inte sker och prövning sker vårdslöst kan ett skadeståndsansvar uppstå.

Skadeståndsansvaret är något som träffar styrelseledamöterna personligen. I praxis finns exempel på när en styrelse nekade medlemskapsansökan på grund av omständigheter som var hänförliga till köparen, vilket var felaktigt. Styrelseledamöterna blev därvid personligt skadeståndsskyldiga efter beslut av domstol.

Mot bakgrund av att det kan finnas risker i samband med en medlemskapsprövning är det en god idé att ta hjälp av en jurist i samband med en överlåtelse. Kontakta gärna oss, vi bistår gärna!